Gustav anser att Början är nu!

Början är nu

Den kommunala service- och strukturprocessen (PARAS) sjösattes 2005. Motivet var att reda upp i det bråte och virrvarr av samkommuner och olika kommunala konstruktioner som gjort förvaltningen odemokratisk och den kommunala servicen ojämlik. Mindre kommuner hade blivit postkontor vars huvudsakliga uppgift var att sända slantar till ”överkommunala”, odemokratiskt valda organ.

Målet med PARAS var att skapa kommuner om minst 20.000 invånare. Kommuner av den storleken skulle vara någorlunda självgående.

Följde så år efter år av utredningar, seminarier, hörande rundor med mera. Också jag hann vara med om en del. Konstaterade efter varje seans att: mycket skrik för lite ull.

Projektet PARAS upphörde 2012.

Resultatet var magert, nästan som i H.C. Andersens saga om skräddaren: Det blidde inga byxor, det blidde ingen väst, ja det blidde nästan ingenting.

Seinäjoki och Karleby regionerna är hos oss några av de som tog utmaningarna på allvar. Skapandet av starka regionala enheter påbörjades. I dag ser vi resultatet. Vi i svenska Österbotten har ägnat oss åt att med yviga gester berätta för omgivningen hur bra vi är. I övrigt blidde det nog ”nästan ingenting”. Undantaget är Vörå-Oravais som under Gösta Lundströms handfasta ledning lade grunden för dagens Vörå.

2015 skedde så en förändring. Sipilä/Orpo/Soini regeringen tillträdde. Beslutsamhet var honnörsordet, efter åratal av politisk kräftgång. Landskapen skall ersätta misslyckandet med kommunfusioner, även om det medför ett radikalt ingrepp i den kommunala självstyrelsen. Valfriheten införs för oss konsumenter och sätter det kommunala monopolet på prov. ”Alla monopol har en tendens att ruttna inifrån” som en erfaren man uttryckte det för nåt år sedan.

Såg på A-studio härom kvällen. Regeringen ( Orpo/Vehviläinen) versus oppositionen (Aalto/Rinne) diskuterade. Regeringens företrädare var trygga, balanserade och framtidsinriktade medan oppositionen präglades av hjälplöshet och påtaglig nervositet i argumenteringen.

Regeringen Sipilä är nu på slutrakan med omstruktureringen av service- och strukturreformen. Attackerna från oppositionen har sammansvetsat regeringen. Beslutsamheten är betryggande. Finansminister Petteri Orpos lugn och sinnesnärvaro rider nog ut de små stormar som ni finns i de samlingspartistiska, större städerna.

I maj-juni faller så avgörandet i riksdagen. Riksdagens talman, Paula Risikko håller i klubban. Reformerna har förts i hamn. Det är då arbetet börjar. På riktigt.

Gustav Skuthälla

Närpes

Gustav Skuthälla om de små sjukhusens verksamhetsförutsättningar

De små sjukhusens verksamhetsförutsättningar

Anna-Maja Henriksson, Sirkka-Liisa Anttila med flera argumenterar (fredagens Vbl) för de små sjukhusens verksamhetsförutsättningar. Sammantaget föreslås att de skall kunna fortsätta som specialist ledda sjukhus som hittills.

Små sjukhus lider alla av samma brister, bristande dejourering och brister i läkarbesättningen. Det ena ger det andra.

Beslutsfattarna står inför valet att prioritera regional aktivitet eller patienternas bästa.

Regional argumentering tilltalar väljarna. Den går före patienternas bästa.

Än idag, 30 år senare, bryter svetten fram vid tanken på vad som hände vår familj på grund av brister i dejoureringen.

Och så några tankar kring Sote reformen. Tvärs över vägen där vi bor har en längre tid pågått en febril bygg verksamhet. Det är Närpes HVC som rustar för framtiden. Närpes HVC ger god service och har alltid gjort det. Efter de stora satsningarna på fastigheterna blir servicen ännu bättre.

KSSR (PARAS) sjösattes 2005. Motivet var att det ”krakelerade” i vårdkedjans början. Primärhälso- och sjukvården är den viktigaste länken. Den handhas av hälsocentralerna. De är för små. Hälsocentralerna lockar inte läkarna. Och det är runt läkarna som verksamheten vrider sig.

För att en hälsocentral skall vara attraktiv för nyutbildade läkare krävs en så kallad ”kritisk massa” av erfarenhet. Bedömningen är c:a 15 (besatta) läkartjänster. Ny-utbildade läkare vill ha mera erfarna att konsultera vid behov. Lokala intressen strider mot patienternas bästa också i detta fall.

President Mauno Koivisto sade att ”vi inte skall tömma hela pajazzon på en gång”

Nu har jag gjort det i alla fall.

Gustav Skuthälla

Närpes