Gustav Skuthälla om de små sjukhusens verksamhetsförutsättningar

De små sjukhusens verksamhetsförutsättningar

Anna-Maja Henriksson, Sirkka-Liisa Anttila med flera argumenterar (fredagens Vbl) för de små sjukhusens verksamhetsförutsättningar. Sammantaget föreslås att de skall kunna fortsätta som specialist ledda sjukhus som hittills.

Små sjukhus lider alla av samma brister, bristande dejourering och brister i läkarbesättningen. Det ena ger det andra.

Beslutsfattarna står inför valet att prioritera regional aktivitet eller patienternas bästa.

Regional argumentering tilltalar väljarna. Den går före patienternas bästa.

Än idag, 30 år senare, bryter svetten fram vid tanken på vad som hände vår familj på grund av brister i dejoureringen.

Och så några tankar kring Sote reformen. Tvärs över vägen där vi bor har en längre tid pågått en febril bygg verksamhet. Det är Närpes HVC som rustar för framtiden. Närpes HVC ger god service och har alltid gjort det. Efter de stora satsningarna på fastigheterna blir servicen ännu bättre.

KSSR (PARAS) sjösattes 2005. Motivet var att det ”krakelerade” i vårdkedjans början. Primärhälso- och sjukvården är den viktigaste länken. Den handhas av hälsocentralerna. De är för små. Hälsocentralerna lockar inte läkarna. Och det är runt läkarna som verksamheten vrider sig.

För att en hälsocentral skall vara attraktiv för nyutbildade läkare krävs en så kallad ”kritisk massa” av erfarenhet. Bedömningen är c:a 15 (besatta) läkartjänster. Ny-utbildade läkare vill ha mera erfarna att konsultera vid behov. Lokala intressen strider mot patienternas bästa också i detta fall.

President Mauno Koivisto sade att ”vi inte skall tömma hela pajazzon på en gång”

Nu har jag gjort det i alla fall.

Gustav Skuthälla

Närpes