Gustav e på krigsstigen eller krisstigen – beroende på hur man ser det

( De Vise Männen på Cafe Kung Gustav påminde om att denna artikel publicerats i Pohjalainen tidningen

på honnörsplats )

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

 

Allt har sin tid

Juha Sipilä, centerns återvalde ordförande, jämförde i sitt linjetal nuvarande reformarbete med genomförandet av grundskolreformen. En tillbakablick i ”minnenas arkiv” bekräftar påståendet.

Grundskolreformens bärande idé var allas rätt till utbildning oberoende av ekonomisk situation. Hand i hand med grundskolreformen svepte kommunreformen över den österbottniska slätten. Högstadiedistrikten och kommungränser sammanföll till stora delar. I nästa andetag växte så nätet av ”landsortsgymnasier” fram. Det österbottniska folkhemmet kröntes med genomförandet av folkhälsolagen. Et nät av hälsocentraler skapades för primärhälsovården. Folkhemmet är färdigt byggt. Trodde vi.

Vårdreformen och landskapsreformen hör ihopa (liksom grundskolreformen och kommunreformen). Genomförandet av vårdreformen kräver en mottagande part. Det är de 18 landskapen som övertar ansvaret för den verksamhet som tidigare handhafts av över trehundra kommuner plus ett otal samkommuner och interkommunala avtal. 18 landskap övertar myndighetsansvaret för den viktigaste delen av folkhemmet, social- hälso- och sjukvårdens verksamheter. Över fyrahundra myndighetspersoner övertas av aderton landskap. Det är en sanering av byråkratin som knappast kan överskattas.

En avgörande skillnad är det mellan reformarbetet på 1960-1970-talet och dagens reform arbete. Handfast och bestämt genomfördes då reform efter reform. Landskapet Österbotten blev föregångare. Respekt i hela riket vann de österbottniska kommunalmännen och kvinnorna.

I dagens reformarbete har vi på den svenska kustremsan valt det motsatta. Vi har ställt oss på motståndets sida och under ivrigt påhejande av landskapets svenskspråkiga massmedier. Vi kryddar vår negativa inställning till reformarbetet med att tala illa om de krafter som vill förändra och förbättra.

Allt har sin tid” säger skriften. ”Det finns en tid för allt som sker under himlen”.

Gustav Skuthälla

Närpes

SFP basen Adlercreuz vågade anföra avvikande åsikter till Gustavs inlägg..

……………Skuthälla svarar Adlercreutz

Inom några år kommer de minsta landskapen att försvinna. Efter 18 kommer 12, och sedan kanske fem” skriver Anders Adlercreutz i Vbl 12 maj. Så kan det gå ja. Faktum är att alternativet 5 landskap (Universitetssjukhus områden) länge fanns med i beredningen av lagpaketen. Dock, om framtiden vet vi ingenting, endast det som är bakom oss, yttrade en framgångsrik företagare. Så är det också med dessa reformer. Efter att lagarna godkänts i riksdagen börjar förändringsarbetet. Det enda vi vet hittills är att denna regering varit nog så framgångsrik i sin verksamhet.

Fakta är följande: Ansvaret för vårt välfärdssamhälle handhas av 310 kommuner och över hundra samkommuner. Därutöver finns olika slag av interkommunala avtal. Den statliga regionalförvaltningen handhas av olika statliga myndigheter.

Merparten av detta underställs nu landskapen. Det blir en nödvändig sanering av myndighetsansvaret och byråkratin.

Få har noterat att detta är en kamp mellan de större städerna och övriga Finland. Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori leder de krafter som vill fälla lagförslagen. Vasa stad har gått med i Vapaavuoris kamp. Det ger föga hopp för den omgivande landsbygden.

Jag antecknar ett plus i kanten för att Adlercreutz vill diskutera detta, även om det är sista minuten. Bättre sent än aldrig, säger jag.

Minus är att Helsingfors sfp lägret, då de anser att behov föreligger, tar sig till att undervisa oss svenskspråkiga österbottningar hur vi bör tänka.

Gustav Skuthälla

Närpes

Gustav om Landskapsreformen och ” en cirkelsåg som inte borde startas”

Landskapsreformen

Under rubriken ”Sote-reformen, en cirkelsåg som inte borde startas” skriver riksdagsledamoten Anders Adlercreutz en insändare i lördagens Vbl. Det är att ta i. Inlägget bör förpassas till avdelningen för partipolitisk propaganda.

Landskaps- och Sote reformerna hör ihop. Landskapen får myndighetsansvar för social- hälso- och sjukvården på regional/lokal nivå. Den viktigaste länken i det som kallas för vårdkedjan, primärhälsovården, brister. Bred politisk enighet rådde redan 2005 (Paras projektet) att något måste göras. Längre än så kom beslutsfattarna inte. Nu lever vi i år 2018. Den specialistledda sjukvården är i Finland på toppnivå.

Verkställigheten av Sote, speciellt primärhälsovården, blir de självstyrande landskapens viktigaste uppgift. Landskapens utmaning är att koncentrera hälsocentralerna till större enheter. Detta för att arbetet vid hälsocentralerna skall intressera läkarna. En del av oss får en smula längre väg då krämpan överraskar. Samtidigt är kunnandet bredare vid de sammanslagna, större hälsocentralerna.

Landskapen får också andra uppgifter såsom räddningsväsendet, miljöhälsovården, planläggningen, utvecklandet av näringslivet och trafikplaneringen.

Andra stadiets utbildning flyttas sannolikt över till landskapen. Likaså är det en tidsfråga innan landskapen får beskattningsrätt och verklig självstyrelse inträder.

Införandet av landskapens självstyre rensar upp i bråtet av olika statliga regionala verk och likaså lapptäcket av olika kommunala samarbetsformer. Det blir en upprensning inom den offentliga byråkratin. Till strukturen närmar sig Finland de övriga utvecklade demokratierna inom EU.

Sanering av den offentliga ekonomin är ett viktigt argument. Erfarenheten visar att en så omfattande reform i början leder till ökade kostnader. Efter en tid planar kostnaderna ut och förbyts i inbesparingar.

Gustav Skuthälla

Närpes

Gustav anser att Början är nu!

Början är nu

Den kommunala service- och strukturprocessen (PARAS) sjösattes 2005. Motivet var att reda upp i det bråte och virrvarr av samkommuner och olika kommunala konstruktioner som gjort förvaltningen odemokratisk och den kommunala servicen ojämlik. Mindre kommuner hade blivit postkontor vars huvudsakliga uppgift var att sända slantar till ”överkommunala”, odemokratiskt valda organ.

Målet med PARAS var att skapa kommuner om minst 20.000 invånare. Kommuner av den storleken skulle vara någorlunda självgående.

Följde så år efter år av utredningar, seminarier, hörande rundor med mera. Också jag hann vara med om en del. Konstaterade efter varje seans att: mycket skrik för lite ull.

Projektet PARAS upphörde 2012.

Resultatet var magert, nästan som i H.C. Andersens saga om skräddaren: Det blidde inga byxor, det blidde ingen väst, ja det blidde nästan ingenting.

Seinäjoki och Karleby regionerna är hos oss några av de som tog utmaningarna på allvar. Skapandet av starka regionala enheter påbörjades. I dag ser vi resultatet. Vi i svenska Österbotten har ägnat oss åt att med yviga gester berätta för omgivningen hur bra vi är. I övrigt blidde det nog ”nästan ingenting”. Undantaget är Vörå-Oravais som under Gösta Lundströms handfasta ledning lade grunden för dagens Vörå.

2015 skedde så en förändring. Sipilä/Orpo/Soini regeringen tillträdde. Beslutsamhet var honnörsordet, efter åratal av politisk kräftgång. Landskapen skall ersätta misslyckandet med kommunfusioner, även om det medför ett radikalt ingrepp i den kommunala självstyrelsen. Valfriheten införs för oss konsumenter och sätter det kommunala monopolet på prov. ”Alla monopol har en tendens att ruttna inifrån” som en erfaren man uttryckte det för nåt år sedan.

Såg på A-studio härom kvällen. Regeringen ( Orpo/Vehviläinen) versus oppositionen (Aalto/Rinne) diskuterade. Regeringens företrädare var trygga, balanserade och framtidsinriktade medan oppositionen präglades av hjälplöshet och påtaglig nervositet i argumenteringen.

Regeringen Sipilä är nu på slutrakan med omstruktureringen av service- och strukturreformen. Attackerna från oppositionen har sammansvetsat regeringen. Beslutsamheten är betryggande. Finansminister Petteri Orpos lugn och sinnesnärvaro rider nog ut de små stormar som ni finns i de samlingspartistiska, större städerna.

I maj-juni faller så avgörandet i riksdagen. Riksdagens talman, Paula Risikko håller i klubban. Reformerna har förts i hamn. Det är då arbetet börjar. På riktigt.

Gustav Skuthälla

Närpes

Gustav Skuthälla om de små sjukhusens verksamhetsförutsättningar

De små sjukhusens verksamhetsförutsättningar

Anna-Maja Henriksson, Sirkka-Liisa Anttila med flera argumenterar (fredagens Vbl) för de små sjukhusens verksamhetsförutsättningar. Sammantaget föreslås att de skall kunna fortsätta som specialist ledda sjukhus som hittills.

Små sjukhus lider alla av samma brister, bristande dejourering och brister i läkarbesättningen. Det ena ger det andra.

Beslutsfattarna står inför valet att prioritera regional aktivitet eller patienternas bästa.

Regional argumentering tilltalar väljarna. Den går före patienternas bästa.

Än idag, 30 år senare, bryter svetten fram vid tanken på vad som hände vår familj på grund av brister i dejoureringen.

Och så några tankar kring Sote reformen. Tvärs över vägen där vi bor har en längre tid pågått en febril bygg verksamhet. Det är Närpes HVC som rustar för framtiden. Närpes HVC ger god service och har alltid gjort det. Efter de stora satsningarna på fastigheterna blir servicen ännu bättre.

KSSR (PARAS) sjösattes 2005. Motivet var att det ”krakelerade” i vårdkedjans början. Primärhälso- och sjukvården är den viktigaste länken. Den handhas av hälsocentralerna. De är för små. Hälsocentralerna lockar inte läkarna. Och det är runt läkarna som verksamheten vrider sig.

För att en hälsocentral skall vara attraktiv för nyutbildade läkare krävs en så kallad ”kritisk massa” av erfarenhet. Bedömningen är c:a 15 (besatta) läkartjänster. Ny-utbildade läkare vill ha mera erfarna att konsultera vid behov. Lokala intressen strider mot patienternas bästa också i detta fall.

President Mauno Koivisto sade att ”vi inte skall tömma hela pajazzon på en gång”

Nu har jag gjort det i alla fall.

Gustav Skuthälla

Närpes

Anonym insider om Avfallshanteringen

Sammandrag av olika Avfallsaktörers utlåtanden:

Suomen Kuljetus ja Logistiikka SKAL ry
I sitt utlåtande framför de att transporterna bör fortsätta som nu på Vasaregionens
avfallsnämnds verksamhetsområde. Avfallstransport ordnad av fastighetsinnehavarna är
den bästa för alla typer av avfall. Systemet har fungerat bra och kunderna är nöjda.
SKAL ry anser att ett avtal direkt mellan kunden och företaget möjliggör bäst
långvariga kundrelationer och skapat bästa förutsättningar för ett effektivt
avfallshanteringssystem.

Stormossen Ab Oy
Stormossen Ab Oy tar i sitt utlåtande fasta på lagligheten i avfallsnämndens beslut.
Avfallsnämnden bör ta ett lagenligt beslut gällande ordnandet av avfallstransporterna i
regionen så att transporterna i fortsättningen ordnas enligt kommunalt ordnad
avfallstransport.

Vasa stad
Som stadens utlåtande ges att man håller fast vid det gamla systemet. Samtidigt åläggs
avfallsnämnden att utreda de fastigheter som är utanför avfallshanteringen och att vidta
behövliga åtgärder.

Transportföretagen
Samtliga transportföretag på verksamhetsområdet ger genom ett gemensamt utlåtande
sin syn på transportfrågan. Transportföretagen som är verksamma på området är av den
åsikten att det nuvarande systemet var fastighetsinnehavarna får välja transportföretag är
det bästa alternativet samt ett välfungerande alternativ. Transportföretagen har beställt
en egen utredning över transporternas funktion på Vasaregionens avfallsnämnds
verksamhetsområde.

Remeo Oy
Remeo Oy lyfter i sitt utlåtande fram utvecklingen av avfallshanteringen i regionen och
det egna företagets bidrag till denna utvecklig nu och i framtiden. Företaget vill fortsätta
att utveckla tjänster för kunderna och lyfter t.ex. fram utvecklandet och ibruktagandet
av sitt insamlings kärl quattro select, som är ett flerfacks kärls som företaget erbjuder
sina kunder. I flerfackskärlet samlar man bland annat in bioavfall. Remeo Oy framhåller
även vikten av att kunderna själva får välja transportbolag.

Vörå kommuns
”Vörå är en landsbygdskommun med bostadsbebyggelse och verksamhetsbyggnader
både på glesbygden och i tätare bebyggda kommundelscentrum. Andelen fritidsbostäder
är stor och bebyggelsen på oplanerade områden är ofta spridd. Detta innebär ett större
behov av fastighetsvisa lösningar jämfört med avfallshantering i tätort och i stadsmiljö.
Eftersom lokala avfallshanteringsbolagen lever i och med lokalsamhället i Vörå har de
en stor beredskap att agera flexibelt, till exempel vid större evenemang då det inte går
att förutspå antalet besökare, vilket gynnar miljön. Fastighetsinnehavarna kan i nuläget
hitta olika lösningar för den egna fastigheten eller lösningar tillsammans med andra
fastighetsägare. Sådana lösningar som minskar miljöbelastningen och som stämmer
överens med bestämmelserna i avfallslagen 37 §. – Avfallstransporterna och hur
fastighetsinnehavarna ordnat sin avfallstömning, har mycket sällan föranlett de
kommunala myndigheterna att vidta åtgärder för att säkerställa att avfallslagens krav
uppfylls. I de fall där kommunen blivit tvungen att vidta myndighetsåtgärder, har oftast
haft att göra med medveten handling och brottsligt uppsåt när avfall dumpats eller
lagrats utan behövliga tillstånd. – Det som i checklistan i kommunförbundets cirkulär
5/80/2013 tidigare har orsakat mest kontakt till kommunen och som
fastighetsinnehavarna upplevt som otydligt är avfallskärlens tömningsintervall.
Informationen som fastighetsinnehavarna får om själva avfallshanteringen har
förbättrats avsevärt på senare år, vilket gjort att fastighetsspecifika lösningar inte mera
upplevs som något problem. Kommunen har upplevt att kontakten mellan
avfallsentreprenören, fastighetsinnehavaren och övervakande myndigheter har fungerat
på ett tillfredsställande sätt. Det har tidigare funnits brister i rapportering och
uppföljning men bristerna har kunnat avhjälpas vartefter branschen och aktörerna
kommit överens om förfaringssätten. – Med tanke på framtiden torde nuvarande system
fungera så som lagen kräver, förutsatt att inte lagstiftningen eller andra bestämmelser
märkbart ändras. Kommunstyrelsen avger beredningen ovan som sitt utlåtande till
Vasaregionens avfallsnämnd och vidhåller att nuvarande system med av
fastighetsinnehavaren anordnad avfallstransport ska fortsätta i regionen i
fortsättningen.”

Auto- ja Kuljetusalan Työntekijäliitto ATK ry
I sitt utlåtande lyfter ATK ry bland annat fram att det nuvarande systemet fungerar bra,
samt att en övergång till kommunalt ordnad avfallstransport kommer att ha en negativ
inverkan på de lokala transportföretagen.

Malax kommun
Tekniska nämnden i Malax anser att nuvarande system med den av fastighetsinnehavare
anordnad avfallstransport är det bästa fungerande avfallshanteringssystem, ur
kommuninvånarens perspektiv där effektiv avfallshantering svara upp mot en väl
fungerande kundrelation. Oavsett avfallshanterings system ska avfallslagen följas.

Huutoniemen Omakotiyhdistys ry
Anser att det nuvarande systemet skall bevaras.

Storkyro kommun
Storkyro kommuns utlåtande är att det nuvarande systemet bör bevaras då det uppfyller
kraven i avfallslagens 37 §.

Ympäristöteollisuus ja -palvelut YTP ry
”Kommunens uppgift är att göra det möjligt för innevånarna att få fungerande och
kvalitativa avfallstransportstjänster samt att garantera goda verksamhetsförutsättningar
för företagen i regionen. Inverkan av fastighetsinnehavaren ordnad avfallstransport på
näringsverksamheten samt avfallshanteringen i sin helhet är över lag positiv. YTP anser
att de i Vasaregionens avfallsnämnds område enligt i 35 § och 37 § förutsatta kraven på
den av fastighetsinnehavaren ordnade avfallstransporten fylls.”

Korsnäs kommun
” Tekniska nämnden ger följande utlåtande: I utredningen framkommer att hushållen är
mycket nöjda med nuvarande transportsystem. Nämnden anser därför att det är det bästa
fungerande avfallstransportsystem och borde inte ändras. Att på området finns områden
som inte ordnat avfallstransporttjänster och t.o.m. saknas borde utredas på annat sätt än
att byta ett bra fungerande avfallstransportsystem. I utredningen har man ej kunnat
utreda orsakerna vilket nämnden anser borde göras innan man hänvisar till att
avfallslagen § 37 inte följs. På de flesta områdena inom verksamhetsområdet finns flera
avfallstransportörer, det är endast på Korsnäsområdet det finns en avfallstransportör,
tidigare fanns det två. Det finns inget hinder att andra avfallstransportörer påbörjar
avfallstransport på Korsnäsområdet, vilket då inte kan anses diskriminerande. De
uppgifter som erhållits kring tömningsintervall och att inte avfallsföreskrifterna följs
kan nog utredas på annat sätt än att byta ett bra fungerande avfallstransportsystem.
Varför skulle ett kommunalt upphandlat system garantera täckningsgraden om man inte
har koll på orsakerna? Om man på avfallsnämndens område skall gå in för ett
kommunalt upphandlat system så måste även kundernas avgifter harmoniseras på hela
området, d.v.s. samma avgift för alla oberoende av system. Tekniska nämnden anser att
oavsett avfallstransportsystem så skall avfallslagen § 37 följas.”

Närings- trafik- och miljöcentralen NTM
” Södra-Österbottens NTM-central anser att Vasaregionens avfallsnämnd har tillgång till
tillräckliga utredningar och information som underlag för sitt beslutsfattande för att ta
beslut om områdets avfallstransportsystem. NTM-centralen påpekar att fastigheternas
anslutningsgrad till ordnad avfallstransport inte är sådan väsentlig information som
behövs för att ta beslut om avfallstrasportsystemet. Vasaregionens avfallsnämnd borde
ha tagit avfallstransortbeslutet för området senast 11.11.2012.
NTM-centralen påpekar att situationen är olaglig och att den olagliga situationen har
pågått exceptionellt länge.
Södra-Österbottens NTM-central uppmanar Vasaregionens avfallsnämnd, att ett ta
beslut i ärendet som kan överklagas i enlighet med förvaltningslagen senast 15.5.2018.”
NTM-central fungerar som övervakande myndighet på Vasaregionens avfallsnämnds
verksamhetsområde enligt avfallslagens 22 § och 24 §.

Korsholms kommun
”Korsholm är en landsbygdskommun med bostadsbebyggelse och
verksamhetsbyggnader både på glesbygden och i tätare bebyggda delområdescentrum.
Andelen fritidsbostäder är stor och bebyggelsen på oplanerade områden är ofta spridd.
Detta innebär ett större behov av fastighetsvisa lösningar jämfört med avfallshantering i
tätort och i stadsmiljö. Fastighetsinnehavarna kan i nuläget hitta olika lösningar för den
egna fastigheten eller lösningar tillsammans med andra fastighetsägare. Sådana
lösningar som minskar miljöbelastningen och som stämmer överens med
bestämmelserna i avfallslagen 37 §. – Nuvarande system med avfallstransporter har
kunnat ordnas så att de svarar mot kommunens byggnadsordning och de kommunala
miljöskyddsföreskrifterna. Avfallstransporterna och hur fastighetsinnehavarna ordnat sin
avfallstömning, har sällan föranlett de kommunala myndigheterna att vidta åtgärder för
att säkerställa att avfallslagens krav uppfylls. I de fall där kommunen blivit tvungen att
vidta myndighetsåtgärder, har oftast haft att göra med medveten handling Organ Sida
och brottsligt uppsåt när rivningsavfall dumpats eller lagrats utan behövliga tillstånd. –
Det som i checklistan i kommunförbundets cirkulär 5/80/2013 tidigare har orsakat mest
kontakt till kommunen och som fastighetsinnehavarna upplevt som otydligt är
avfallskärlens tömningsintervall. Informationen som fastighetsinnehavarna får om
själva avfallshanteringen har förbättrats avsevärt på senare år, vilket gjort att
fastighetsspecifika lösningar inte mera upplevs som något problem. Kommunen har
upplevt att kontakten mellan avfallsentreprenören, fastighetsinnehavaren och
övervakande myndigheter har fungerat på ett tillfredsställande sätt. Det har tidigare
funnits brister i rapportering och uppföljning men bristerna har kunnat avhjälpas
vartefter branschen och aktörerna kommit överens om förfaringssätten. – Med tanke på
framtiden torde nuvarande system fungera så som lagen kräver, förutsatt att inte
lagstiftningen eller andra bestämmelser märkbart ändras.”

Rannikko-Pohjanmaan Yrittäjät 16.2.2018
Rannikko-Pohjanmaan Yrittäjät, understöder avfallstransport som ordnas av
fastighetsinnehavaren enlig avtalsbaserad modell, som utgångsläge på hela
verksamhetsområdet.

——————————————————————————————————

Nästan alla som gav utlåtanden är av den åsikten att det nuvarande systemet var
fastighetsinnehavarna ordnar transporterna skall fortsätta. Endast Stormossen Oy:s och
NTM-centralens utlåtanden avviker från detta.

Gustavs hörna: Om Finland, NATO och Patafysik

Finland, NATO och Patafysik

(se https://sv.wikipedia.org/wiki/Patafysik)

Presidenten och mottagaren av Nobels fredspris, Martti Ahtisaari, har föreslagit att Finland ansluter sig till NATO. Ahtisaaris motiv är att Finland med en anslutning markerar tillhörigheten till väst. ”Piste” avslutade han sitt förslag med.

Ryssland är Finlands viktigaste granne i säkerhetspolitiskt hänseende. Ryssland är en stormakt, världens till ytan största rike. Ryssland har världens mesta naturrikedomar.

Militäralliansen NATO ökar kontinuerligt sin närvaro i Östersjöområdet och vid Rysslands gränser. Motivet är att ”mota” ett aggressivt Ryssland. NATO:s närvaro vid de ryska gränserna bekräftas med sanktioner mot Ryssland från såväl USA som EU.

Händelserna i Ukraina och Krim används som argument.

Ryssland upprepar ofta att de ser NATO som det största hotet mot det ryska riket. Det ryska folket ser Ukraina som det ryska rikets vagga. Krim med Sevastopol är bas för den ryska Svarta havs flottan. Över 90 procent av Krims befolkning önskar höra till Ryssland. Ryssland kommer aldrig att tillåta varken EU eller NATO närvaro i Ukraina, än mindre på Krim halvön. Sanktionerna mot Ryssland är och förblir verkningslösa. Enda de åstadkommer är att Ryssland förstärker sina gränser mot NATO militäralliansens medlemsstater.

Debatten om Finlands anslutning till NATO för tankarna till patafysiken. Patafysik är läran om inbillade problem och likaså inbillade lösningar. Enligt Wikipedia leder den patafysiska argumenteringen till nonsens.

Risken är att de krafter i Finland som arbetar för en NATO anslutning, av den finländska statsledningen börjar uppfattas som en utrikespolitisk belastning.

Gustav Skuthälla

Närpes